VAD ÄR DET SOM HÄNDER?!
Jag blir sjuk om och om igen. Mitt halsont började äntligen ge med sig. Exakt samma dag jag vaknade och inte hade ont i halsen hade jag istället förkylnings-ont-i-kroppen och lock för öronen (mitt säkraste kort på att förkylningen är på G). Har nu nyst hysteriskt och snorat i tre dagar.
Pallar fan inte! Sedan slutet av juli när jag fick bihåleinflammation har jag nog bara varit frisk nog att träna två veckor i streck. Annars tar det fyra, fem dagar så smäller det till igen. Igår var jag väldigt nära på att bara strunta i det och gå till gymmet ändå helt enkelt för att jag lessnat på att vara sjuk. Jag fick stoppa mig själv och måla upp vackra bilder av hur Tobias skulle hitta mig stel och kall i sängen på morgonen efter att jag dött av hjärtmuskelinflammation. Något liknande hände en av mina morbröders bästa vän som arbetade fastän han hade feber. Mitt i livet, skulle precis uppfylla sin dröm och flytta tillbaka till Norge och starta fiskodling när min morbror som han bodde hos hittade honom död i sängen på morgonen. Den mest fruktansvärda begravningen jag varit på, så hemskt sorgligt att se min morbror sjunga "Jag trivs bäst i öppna landskap" och knappt klara sig genom sången.
Sidospår. Jag bestämde mig i alla fall för att ge kroppen en längre stunds vila och ska känna efter igen på måndag. Tills dess har jag köpt D-vitamin på burk. Mina klasskompisar pratade om D-vitamin och att det tydligen är the shit för immunförsvaret och rent allmänt the shit för hela kroppen. Så nu har jag tryckt mina första kapslar och så får vi se om det blir någon förbättring.
Jag blir sjuk om och om igen. Mitt halsont började äntligen ge med sig. Exakt samma dag jag vaknade och inte hade ont i halsen hade jag istället förkylnings-ont-i-kroppen och lock för öronen (mitt säkraste kort på att förkylningen är på G). Har nu nyst hysteriskt och snorat i tre dagar.
Pallar fan inte! Sedan slutet av juli när jag fick bihåleinflammation har jag nog bara varit frisk nog att träna två veckor i streck. Annars tar det fyra, fem dagar så smäller det till igen. Igår var jag väldigt nära på att bara strunta i det och gå till gymmet ändå helt enkelt för att jag lessnat på att vara sjuk. Jag fick stoppa mig själv och måla upp vackra bilder av hur Tobias skulle hitta mig stel och kall i sängen på morgonen efter att jag dött av hjärtmuskelinflammation. Något liknande hände en av mina morbröders bästa vän som arbetade fastän han hade feber. Mitt i livet, skulle precis uppfylla sin dröm och flytta tillbaka till Norge och starta fiskodling när min morbror som han bodde hos hittade honom död i sängen på morgonen. Den mest fruktansvärda begravningen jag varit på, så hemskt sorgligt att se min morbror sjunga "Jag trivs bäst i öppna landskap" och knappt klara sig genom sången.
Sidospår. Jag bestämde mig i alla fall för att ge kroppen en längre stunds vila och ska känna efter igen på måndag. Tills dess har jag köpt D-vitamin på burk. Mina klasskompisar pratade om D-vitamin och att det tydligen är the shit för immunförsvaret och rent allmänt the shit för hela kroppen. Så nu har jag tryckt mina första kapslar och så får vi se om det blir någon förbättring.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar